Internationella samarbeten är avgörande för att vi ska överleva morgondagens cyberhot. Det menar Birgitta Modig, huvudman för NSA på Utrikesdepartementet och en av talarna på årets Säkerhetskryssning.
Trots att Sveriges spetskompetens inom cybersäkerhet utgör en internationell förtroendefaktor, och att vi ses som en av Europas vassaste kryptoländer, är samarbeten med internationella organ avgörande för att vi ska hålla högsta nivå på vår cybersäkerhet.
– Ensam är inte stark. Skulle vi bara lägga kraft på att lösa våra inhemska säkerhetsfrågor skulle vi missa alldeles för mycket, säger Birgitta Modig, huvudman för NSA-funktionen på Utrikesdepartementets säkerhetsenhet, UD-SÄK.
Med ansvar för frågor som rör Sveriges internationella samarbeten inom informationssäkerhet, har Birgitta Modig en minst sagt central roll i regeringens strategi för cybersäkerhet där en av fokuspunkterna är att stärka det internationella samarbetet.
I hennes uppdrag ingår att säkerställa att den sekretessbelagd information som Sverige utbyter med och får från våra internationella partners inte hamnar i fel händer. Det kan handla om uppgifter om kritisk infrastruktur, styrdokument, förhandlingsunderlag m.m. Kort sagt uppgifter som, om de hamnar på villovägar, kan utgöra en risk mot vårt samhälle, demokrati eller störa förhållandet till andra stater och mellanfolkliga organisationer.
Birgitta Modig föreläser på årets Säkerhetskryssning 6 maj. Då berättar hon mer om Sveriges internationella samarbeten och hur UD upprätthåller vår cybersäkerhet.
Cybersäkerhet är i sin natur en global fråga, menar hon. Där internationella samarbeten är nödvändiga för att upprätthålla en fungerande säkerhetsnivå nationellt. Bland våra viktigaste samarbetspartners finns EU och Nato. Ur ett helhetsperspektiv täcker de både militära och civila säkerhetsfrågor.
– Det finns så många faktorer som påverkar att vi måste arbeta internationellt samtidigt som vi hanterar de nationella frågorna, säger Birgitta Modig och förklarar:
– Många gånger byggs de system som ska skydda våra hemligheter med komponenter som kravställts för öppna system. Detta gör att de ”öppna” systemens krav och de ”hemliga” systemens krav hänger ihop. Se bara på arbetet inom EU idag gällande Cyber och funderingarna kring it-certifiering. Vi är så hopkopplade med omvärlden att vi inte kan ställa oss utanför. Dessutom behövs fler par ögon för att hantera ett sådant komplext och globalt system som cybersäkerhet.
Att samarbetena är nödvändiga gör dem nödvändigtvis inte enkla. Att samarbete över en sådan känslig sak som cybersäkerhet med nationer vars kultur och lagar skiljer sig från vår egen är en utmaning, berättar Birgitta Modig.
– Många stater har olika syn på vad som ska ingå i den nationella suveräniteten, vem som ska ha tillgång till vad och hur det ska se ut. Ofta är öppenhet ett undantag. I Sverige är det tvärtom, vi har en grundbult som säger att all information är öppen och att undantagen är det hemliga.
Därför handlar förhandlingarna med samarbetsorganisationerna alltid om att värna om de svenska intressena, som tillgången till ett fritt Internet och en öppen handelsmarknad.
– Vi måste lära av varandra och hitta en gemensam nivå utan att någon känner sig trampad på tårna. Och det ska klaras av utan att tumma på Sveriges behov.
Hon lämnar till andra att sia om hur hotbilden inom cybersäkerhet kommer att utvecklas. Hon är dock på det klara med att samarbetet med befintliga parter behöver stärkas. I linje med regeringens strategi för cybersäkerhet.
– Vi måste vara beredda på att cybersäkerheten hela tiden utvecklas utan att samhället kanske inte alltid är med på det. Tekniken rör sig mycket fortare än lagstiftningen och en utmaning både nationellt och globalt är att alla de åtgärder som införs (styrsystem, dokument och rutiner) måste tränas in och testas så att de verkligen fungerar.