Dataföreningen fick sitt nuvarande namn så sent som 1990. Då slog man ihop tre olika föreningar med delvis överlappande verksamhet för att bilda en större och starkare organisation.
Starten skedde redan 1949
Föreningens historia går annars tillbaka ända till 1949. Då träffades ett antal personer för att bilda en förening för människor som arbetade med IBM-utrustning. Syftet var att ”genom föredrag, demonstrationer, diskussioner och litteraturtjänst verka för effektivaste och ändamålsenligaste tillvaratagande av såväl hålkortsmetodens som maskinernas möjligheter”.
Varje företag med IBM-utrustning fick ha två medlemmar. Den ene skulle vara föreståndare för hålkortsavdelningen och den andre ekonom eller organisatör med koppling till hålkortsavdelningen. Redan från början ville man alltså ha med både renodlade tekniker och vanliga användare av teknologin, precis som idag.
Hollerithklubben efter Herman Hollerith
Den första föreningen kom att heta Hollerithklubben efter den amerikan som uppfann den elektriska hålkortsmaskin som kunde behandla folkräkningsuppgifter snabbare än någon annan.
Förenings första viktiga uppgift blev att övertyga Generalpoststyrelsen om vikten av att förbättra utformningen av dåtidens postgirokort.
Hålkortsklubben 1953
Fyra år efter starten blev det dags att byta namn till det betydligt modernare Hålkortsklubben. Begränsningen till IBM-anslutna företag försvann också samtidigt.
Föreningen för Rationell Databehandling 1958
Hålkortsklubben fick behålla sitt nya namn i fem år. Då blev ”klubben” en förening med namnet Föreningen för Rationell Databehandling, men även det skulle snart komma att ändras – ännu ett tecken på en dynamisk tid med snabb teknisk utveckling.
Svenska Dataföreningen 1963
1963 blev det nya namnet Svenska Dataföreningen, SDF. Sedan dess har föreningen kännetecken varit kompetensutveckling, kurser och konferenser med hög kvalitet i frontlinjen för såväl tekniker som användare.
Några år innan hade det bildats en annan förening, Svenska Samfundet för Informationsbehandling. Fokus låg på ADB-säkerhet och sytemutveckling.
Båda föreningarna hade enbart individer som medlemmar och man satsade på att bygga lokala nätverk som forum för att träffa kollegor och utbyta erfarenheter.
Riksdataförbundet 1974
År 1974 bildades Riksdataförbundet för företag och organisationer som använde ADB. Både SDF och SSI (Svenska Samfundet för Informationsbehandling) blev medlemmar liksom stora privata och statliga användare av ADB.
Förbundet gjorde viktiga insatser för att utveckla det IT-Sverige vi ser idag. Bl a utvecklade man ett utbildningspaket som lärde hundratusentals svenskar att använda den nya datatekniken och en analysmetod för sårbarhet som i hög grad påverkat säkerhetstänkandet inom ADB.
1990 beslutade man att såväl Riksdataförbundet som Svenska Dataföreningen och SSI skulle verka under ett gemensamt paraply för att bättre tjäna det starkt växande informationssamhället.
Dataföreningen i Sverige bildades därmed i sin nuvarande form.
Sedan den första starten för över 60 år sedan har föreningen utvecklats från en begränsad krets av dataspecialister till en stor och bred förening för alla som använder datorer och IT-system i sina arbeten eller sina studier.
Vill du veta mer om Dataföreningens historia kan du läsa Bengt-Arne Vedins bok ”IT-Sverige – en vision från Dataföreningen” utgiven 1999 i samband med Dataföreningens 50-årsjubiléum.
