Dataföreningen har medverkat i att ta fram årets upplaga av Delade meningar, en undersökning av svenskarnas attityd till digital integritet. Undersökningen har genomförts för tionde året i rad. Resultatet visar att fler är negativa till insamling av personlig information, samtidigt som oron för att informationen ska missbrukas minskat.
Undersökningen har tagits fram av Insight Intelligence. Övriga medverkande är Integritetsskyddsmyndigheten, Karlstads universitet och Malmö universitet.
En tydlig trend är den förändrade inställningen till insamling av personlig information i samhället. Endast nio procent är positiva, vilket är en minskning med 16 procentenheter sedan 2017.
– Faktorer som kan ha påverkat är att digital insamling av personlig information har ökat och att insikten om att så sker också ökat, säger Christer Berg som verksamhetsansvarig på Dataföreningen.
Resultaten i undersökningen visar att en ökad andel aktivt vidtar åtgärder för att skydda sig mot att personlig information samlas in.
– Vi kan se att allt fler försöker skydda sig för att minska oron för att privat information används på ett otillbörligt sätt, säger Lukas O Berg, vd på Insight Intelligence
Andelen svenskar som använder krypterade meddelandetjänster har fördubblats bara under det senaste året. Och andelen som säger sig avvisa kakor har ökat med tolv procentenheter under samma period. Fler säger sig också ställa in sina appar, så att inte apparna ska få tillgång till information eller funktioner på telefonen. Hela sju av tio svarar att de till och med har avstått från att använda en digital tjänst för att användarvillkoren gjort för stort intrång i deras personliga integritet.
Samtidigt som fler aktivt vidtar åtgärder, finns stor grupp som är uppgivna. Två tredjedelar upplever att de saknar kontroll över informationen de delar. Ytterligare 19% svarar att de inte bryr sig.
Det finns också en antydan att många överskattar sin förmåga att kunna få kontroll. Nästan hälften svarar att de ”ögnar igenom” villkoren för digitala tjänster innan de accepterar.
– Det är naturligtvis i princip meningslöst och en falsk trygghet, fortsätter Christer Berg. Enligt amerikanska mätningar tar det 30 till 45 minuter för en vuxen med normal läsförmåga att läsa igenom några av de stora it-bolagens villkor.
Ett överraskande resultat är att närmare två tredjedelar av tillfrågade är positiva till polisens utökade möjligheter att avlyssna telefoner eller installera dold programvara för övervakning (57 %).
Vår analys inom Dataföreningen är att det återspeglar allmänhetens okunskap i kombination med en stor oro för brottsutvecklingen. Polisen behöver moderna verktyg för att möta utvecklingen, men många som svarat har sannolikt inte till fullo förstått konsekvenserna av den nya lagen.
Med mer kunskap anser våra experter att resultatet kan komma att förändras, men det är inte helt säkert. Det är i sig ett ämne att debattera: leder brottsutvecklingen till att vi blir mer benägna att acceptera intrång i vår personliga integritet? Det motsägs av att fler vidtar de motåtgärder de känner till och kan använda, men bekräftas samtidigt av att så många är uppgivna.
När det gäller förtroendet för digitala tjänster uppfattas de som tillhandahålls av banker och offentlig sektor som mycket säkra. Tjänster som Tiktok och Facebook uppfattas som osäkra.
– Det är delvis förvånande. Exempelvis nämns 1177 som en av aktörerna som svenskarna har störst förtroende för, detta trots att 1177 faktiskt har slarvat med personuppgiftsskyddet, förklarar Christer Berg och hänvisar till 1177-skandalen 2019. Vi funderar därför över om svaren snarare är en förhoppning hos allmänheten i en orolig tid.
Sammantaget visar undersökningen på ett gap mellan användare som skaffar sig kunskap för att skydda sig samt de som gett upp försöken att kontrollera och accepterar att leva med att personlig information samlas in och bearbetas. Det öppnar en marknad för smartare AI-drivna verktyg eller ramverk med allmänheten som målgrupp, för att skydda digital personlig information.
Här kan du ladda ner rapporten.
