Cyberkapprustningen fortsätter, den organiserade onlinebrottsligheten ökar och runt hörnet väntar cyberterrorn. Mikko Hyppönen, en av världens främsta säkerhetsexperter, uppdaterar oss om dagens globala cybersäkerhetsläge. 6 maj föreläser han på årets Säkerhetskryssning.
Mikko Hyppönen är forskningschef på finska F-Secure och en av de mest ansedda datasäkerhetsexperterna i världen. På hans meritlista finns avslöjanden av några av de största virusangreppen på nätet och han har hjälpt polismyndigheter i USA, Europa och Asien att fånga ökända cyberbrottslingar. 2007 utsågs han till en av världens 50 viktigaste personer på internet av PC World Magazine.
I en krönika i New York Times 2012 skrev Mikko Hyppönen, att spridningen av datamasken Stuxnet var startskottet för en internationell cyberkapprustning på högsta politiska nivå. Idag, sex år senare, har vi Wannacry, Cloud Hopper och cyberattacken mot OS-invigningen i Sydkorea i backspegeln. För att nämna bara några exempel. Ändå menar Mikko Hyppönen att kapprustningen fortfarande bara är i sin linda.
– Cyberkapprustningen har blivit norm. Och precis som kärnvapenrustningen kommer den att pågå i årtionden framöver, säger Mikko Hyppönen.
Mikko Hyppönen föreläser på årets Säkerhetskryssning 6 maj. Då berättar han mer om den internationella cyberkapprustningen och den hotbild vi kan komma att stå inför i framtiden.
Idag investerar så gott som alla moderna militära makter investerar enorma resurser i sitt cyberförsvar. Bara i Sverige var cybersäkerhetsmarknaden 2017 värd 8,8 miljarder kronor, enligt analysföretaget Radar. Då cybervapen ger hög effektivitet till låga kostnader är det ingen överraskande utveckling.
– Stuxnet saboterade iranska urananrikningscentrifuger lika effektivt som ett bombplan trots att det troligen skapades till en bråkdel av priset, menar Mikko Hyppönen.
Dessutom går cybervapen att förneka.
– Till skillnad från ett jaktplan som bär ditt lands flagga, kan ett cybervapens ursprung vara väldigt svårt att bevisa. Se på USA och Israel som fortfarande förnekar att det var dem som låg bakom Stuxnet. De kommer undan med det eftersom att trots att vi är säkra på att det var de, är det omöjligt för oss att bevisa det bortom alla tvivel, säger Mikko Hyppönen.
Paradoxalt nog är det cybervapnens främsta nackdelar som gör att sannolikheten att de faktiskt används är stor: Cybervapen riktar sig mot specifika sårbarheter och sårbarheter upptäcks och rättas till med tiden. Eftersom ingen vet vem som sitter på vilka vapen, har de inte heller någon avskräckande effekt.
– Det ökar sannolikheten för att en nation faktiskt använder ett vapen, så att investeringen inte blir bortkastad, säger Mikko Hyppönen.
Det finns fler och större hot än cyberkapprustningen idag. Hacktivistgrupper kommer att fortsätta sprida sina demonstrativa attacker och hos terrororganisationerna ser Mikko Hyppönen en snabbt ökande cyberkompetens.
– Extremistgrupperna blir allt bättre på cyberkrigsföring. Det är ännu osäkert hur hotbilden kommer att utvecklas men en sak är säker: det kommer att bli sämre innan det blir bättre.
Det största hotet idag kommer dock från den organiserade onlinekriminaliteten. En vanlig dag på jobbet tar Mikko Hyppönen och hans kollegor på F-Secure i Helsingfors emot och analyserar omkring en halv miljon malwareprover. 98 procent av dessa kommer från kriminella gäng.
– Dessa attacker är de största hotet eftersom de utgör ett demokratiskt hot. Hacktivister som Anonymousrörelsen utför sina attacker mot organisationer som de vill protestera mot. Och utländska underrättelsetjänsternas intressen finns i specifik information från specifika aktörer. Den organiserade onlinekriminaliteten däremot, bryr sig inte om vem du är. Är de efter kreditkortsuppgifter, spelar de ingen roll om du har ett privat kort eller företagskort, om du är svensk, italiensk eller japan.
Bilden: Mikko Hyppönen. Fotograf: Calebe Simões (CC).