Ett hot mot Sveriges framtid
Digital kompetens bland unga sjunker i Sverige. Samtidigt växer kraven på techkunskaper både i arbetslivet och samhället. Vad krävs för att vända den negativa trenden?
Sverige har länge varit en förebild när det gäller digitalisering och teknikutveckling, men en oroande utveckling har börjat synas på horisonten. Enligt de senaste uppgifterna från Eurostat har den digitala kompetensen bland unga svenskar minskat markant. Endast 67 procent av ungdomarna mellan 16 och 24 år har idag grundläggande digitala färdigheter, vilket placerar Sverige under EU-genomsnittet. Detta kan verka förvånande med tanke på Sveriges framträdande position inom techindustrin, men siffrorna visar en obestridlig nedgång – och det är en nedgång med potentiellt allvarliga konsekvenser.
Digital kompetens – mer än teknik
Vad innebär egentligen digital kompetens? Det handlar inte bara om att kunna använda datorer eller surfa på nätet. Enligt EU:s ramverk (DigComp) omfattar digital kompetens tekniska färdigheter, men även förmågan att hitta, skapa, värdera och analysera digital information. Denna bredare förståelse är vad som gör digital kompetens så avgörande i dagens samhälle. I en värld där majoriteten av våra interaktioner sker digitalt och där arbetslivet ständigt ställer nya krav på tekniska kunskaper, blir dessa färdigheter en förutsättning för både yrkesliv och vardag.
Trots detta ser vi nu en minskning av dessa färdigheter bland Sveriges ungdomar. Mellan 2021 och 2023 har deras digitala kompetens sjunkit med nästan 9 procent. I länder som Nederländerna och Finland har över 90 procent av ungdomarna dessa färdigheter – en nivå som Sverige nu halkar allt längre ifrån.
Ett allvarligt hot mot Sveriges konkurrenskraft
Konsekvenserna av denna utveckling är inte bara en fråga om ungas framtida möjligheter på arbetsmarknaden. Det är en fråga om Sveriges framtida konkurrenskraft. Techsektorn är en av de viktigaste motorerna i den svenska ekonomin, med en omsättning på över 1.000 miljarder kronor 2022 och ett bidrag på 350 miljarder kronor till BNP, vilket motsvarar 8 procent av den totala ekonomin. Men det räcker inte att bara vara duktig på teknik – tillgången på kvalificerad arbetskraft är en förutsättning för att techbranschen ska kunna fortsätta växa.
Enligt TechSveriges senaste rapport kommer det behövas 18.000 nya techspecialister årligen för att möta efterfrågan. Bristen på digital kompetens riskerar att bromsa tillväxten och hämma innovationer som artificiell intelligens, kvantteknik och 5G – områden som inte bara påverkar techindustrin, utan hela samhället.
Vem bär ansvaret för att vända trenden?
TechSveriges IT-kompetensråd riktar nu en tydlig uppmaning till regeringen och utbildningsministern att ta tag i frågan. Programmering, informationssäkerhet och AI bör bli en självklar del av skolans läroplan. För att kunna förbereda unga för framtidens arbetsmarknad och säkerställa Sveriges fortsatta framgång på den globala techscenen, måste skolan rustas med de rätta verktygen och målen.
Ett viktigt steg, menar många, är att satsa på kompetensutveckling för lärare och skolledare. För att elever ska kunna utveckla sina digitala färdigheter behöver de undervisning som är anpassad till dagens snabba teknikutveckling. Dessutom måste skolan ta sitt kompensatoriska uppdrag på allvar och aktivt arbeta för att jämna ut skillnaderna mellan elevers förutsättningar att tillgodogöra sig den nya tekniken.
Ökad jämlikhet i techintresse
En annan viktig aspekt som ofta kommer upp är frågan om könsskillnader inom techområdet. Skolan behöver göra mer för att uppmuntra tjejer att intressera sig för digitalisering och teknik. En tidig introduktion till interaktiva och digitala verktyg kan vara avgörande för att bredda intresset, och här spelar studievägledare en central roll. Om fler tjejer ser möjligheter inom techsektorn kan detta bidra till en mer jämställd arbetsmarknad och öka den totala kompetensbasen i landet.
Reflektioner kring framtiden
Den här utvecklingen väcker en rad reflektioner om hur vi ser på utbildning, digitalisering och våra framtida generationer. Om vi inte agerar nu riskerar vi att tappa fart i en värld där tekniken går framåt i rasande takt. Det är inte bara techbranschen som drabbas, utan hela samhället riskerar att halka efter om vi inte kan utnyttja digitaliseringens fulla potential.
Samtidigt kan detta också ses som en möjlighet. Om vi satsar rätt nu, både genom politiska insatser och utbildningsreformer, kan vi vända trenden och rusta våra unga med den kompetens som inte bara gör dem redo för framtidens arbetsmarknad, utan även ger dem verktygen att vara med och forma den. TechSverige och andra aktörer är tydliga med att förändring behövs – frågan är nu om beslutsfattarna är redo att ta stafettpinnen.
Slutsats
Det står klart att digital kompetens inte längre är en valfri färdighet, utan en nödvändighet för att säkerställa Sveriges fortsatta utveckling och konkurrenskraft. Techsektorn, en av de viktigaste delarna av vår ekonomi, kräver en kompetent arbetskraft för att fortsätta driva innovation och tillväxt. Att unga i Sverige nu halkar efter när det gäller digitala färdigheter är inte bara ett problem för dem – det är ett problem för oss alla.
Skolministern och regeringen har nu ett val att göra: antingen fortsätter vi i den nuvarande riktningen och riskerar att tappa vår ställning som en ledande technation, eller så satsar vi helhjärtat på att rusta våra unga med de verktyg som krävs för att möta framtidens utmaningar. Valet borde vara självklart.
Fotnot: TechSveriges IT-kompetensråd har bjudit in skolministern till en gemensam dialog för att diskutera de insatser som behövs för att stärka den digitala kompetensen hos Sveriges unga. Läs gärna IT-kompetensrådets debattartikel i Dagens Industri.
