Makerrörelsen är den perfekta plattformen för innovation, kompetensförsörjning och digitalt innanförskap. Det var budskapet när experterna sade sitt i Dataföreningens Makerspacetält under Almedalsveckan.
Innovations- och lärandekraften i ett Makerspace är anledningen till att Dataföreningen satsar stort på plattformen. Runt om i landet har föreningens barnhack i skolor och digitala verkstäder fått allt fler att få upp ögonen för de många fördelarna med Makerspace som plattform för lärande och utveckling.
Dataföreningens Makerspace under Almedalsveckan var ett steg till att nå en än bredare målgrupp. Och intresset var stort när några av landets främsta experter och aktörer inom Makerrörelsen förklarade fördelarna inom innovation, digitalt innanförskap och kompetensförsörjning.
Interdisciplinär innovation
Mark Smith är professor i it-produktutveckling vid KTH och en av drivkrafterna bakom det nya nätverket DF Makerspace Educational för yrkesverksamma.
För honom handlar Makerspaces om interdisciplinär innovation.
– Ett Makerspace är en plats där individer kan arbeta och studera tillsammans och utbyta kunskaper från deras respektive områden – allt i fokus på ett specifikt problem.
Och det är så vi uppnår riktig innovation, menar han. Framtidens it-produkter är inte nästa iPad eller smartphone utan allt som är omkring oss. Bilar, möbler, byggnader, och hela städer. Dessa går inte att skapa och designa enbart med kompetensen hos ingenjörer och programmerare. Vi behöver dessutom arkitekter, designers, skulptörer, skådespelare och så gott som alla kompetenser från alla delar av samhället.
Det är först när dessa helt skilda grupper förs samman ansikte mot ansikte som problemet och lösningen verkligen blir centralt.
– 99 procent av allt jag har lärt mig som professor kommer inte från klassrummen, utan från interagerande och kunskapsdelning med andra personer som vill nå samma mål som jag, säger Mark Smith.
Det digitala samhällsspråket
Carl Heath från Interactive Institute ser Makerrörelsen som ett sätt att skapa innanförskap och få gemene medborgare att förstå vår digitala omvärld.
– Vi befinner i oss i en del av utvecklingen där en så stor del av vår samhällskropp har digitaliserats. Är det då inte rimligt att vi ska lära oss det språk som dagens samhälle använder?
Han har de senaste åren experimenterat med olika sätt att arbeta med IT som skapande material. Han var bland annat med och drog igång Hackerklubben för unga i Göteborg, Makerdays i samma stad och är nu aktiv i det nationella projektet Makerspace i skolan vars fortsättning nu har finansierats av Vinnova.
– Att kunna vara en del av en digital förändringsprocess har anammats av Makerrörelsen. Att själv titta under huven och jobba med det är ett effektivt sätt att förstå. Och förstår vi hur systemen omkring oss fungerar kan vi fatta bättre beslut om vår relation till den digitala verkligheten, säger Carl Heath.
Ny vardag – samma gamla skola
Svenska elever presterar allt sämre i PISA-tester. Den sjunkande förmågan att tillämpa skolkunskaper i vardagslivet beror mycket på att livet utanför skolan har förändrats, enligt Niclas Ekholm, IKT Labs.
– Vi behöver ta in läromedel som motiverar och engagerar eleverna. Det är viktigt att jobba med fysiska saker som faktiskt finns i barnens omgivning så att eleverna förstår sammanhanget.
Just det gör Niclas Ekholm när han leder Dataföreningens Makerspace för barn, barnprogrammering och lärarhacks.
Han visar en IR-styrd helikopter som är en del av uppsättningen i hans mobila Makerspace.
– De lågstadieelever som har fått testa och experimentera med den här har mycket lättare att förklara hur den fungerar och vilka krafter som får den att lyfta, än de flesta högstadieelever jag möter, säger han.
En ny social innovationskraft
Du som någon gång besökt Almedalsveckan vet att det blir en hel del vandrande mellan otalet seminarier och föreläsningar. Det var Birgitta Edberg, vd Dataföreningens Stockholmskrets, också medveten om när hon inför veckan köpte ett par bekväma, vandringsvänliga skor.
– Efter en dag fick jag dock blåsor och blödande skavsår och jag var tvungen att gå en bra bit med mina värkande fötter för att köpa plåster, berättar hon.
– Hade vi hunnit få upp vårt Makerspacetält hade jag istället kunnat printa mig ett i vår 3D-printer. Eller ännu bättre, jag hade kunna scanna min fot och printat ett par nya, bättre passande skor.
Det är det som är essensen i Makerrörelsen, menar Birgitta Edberg. Att lösa problem. Stora som små. Det som industrierna tidigare har gjort åt oss kan vi nu göra själva. Och det föder en helt ny typ av social innovationskraft.
FAKTA: DF MAKERSPACE I ALMEDALEN
Du kan se samtliga föreläsningar på vår Youtubekanal Dataföreningen Play.
