”Vi skulle kunna göra otroligt mycket mer med den teknik som redan finns”. Det menar Fredrik Heintz, ordförande i Svenska AI-sällskapet. 25 oktober föreläser han om AI-utvecklingen för Dataföreningen Östra kretsen.
Sedan AI presenterade sig på riktigt när IBM:s schackdator Deep Blue vann över dåvarande världsmästaren Garri Kasparov i schack år 1996, har tekniken setts som nästan mytologisk. Trots att mycket har hänt sedan dess ligger rädslan för att bli omsprungen av datorerna fortfarande som en skugga över de fördelar tekniken ger.
Och missuppfattningen om tekniken gör det ofta svårt att implementera tekniken. Det menar Fredrik Heintz, universitetslektor vid Linköping universitet och ordförande i Svenska AI-sällskapet – en förening som sammanför den svenska AI-forskningen för att främja utvecklingen av artificiell intelligens.
– Förändring är läskigt och AI är ännu läskigare. Vi skulle kunna göra så mycket mer med den teknik som redan finns. Men att införa den här typen av förändringar är givetvis svårt, säger Fredrik Heintz.
Han berättar om Trelleborg kommun som framgångsrikt automatiserat delar av sin handläggning av försörjningsstöd. Framgångarna gav mer pengar för att ta tekniken vidare till andra kommuner, vilket dessvärre – och trots de tidigare framgångarna – möttes av ett negativt mottagande i verksamheterna.
– Det var mycket på grund av rädslan för att tekniken skulle ta deras jobb. Men utvecklingen handlar inte om AI eller människan. Den handlar om AI och människan.
Fredrik Heintz beskriver en synergieffekt där AI och människa tillsammans kan åstadkomma mer än de kan på varsitt håll. En schackdator till exempel, kommer alltid att kunna slå en människa i ett parti. Men spelar den tillsammans med en människa blir effekten oslagbar.
– Du kan se samma sak inom diagnostisering av sjukdomar där datorn gör vissa misstag och människan andra. Kombineras dessa två blir diagnosen säkrare än den görs var och en för sig, förklarar Fredrik Heintz.
Faktum är att automatisering snarare är nödvändig för att tillgodose framtidens kompetensbehov. Idag sker en stor del av tillämpningen i branscher med arbetskraftsbrist. Inte minst inom välfärden där SKL uppskattar att det behövs över en halv miljon nyanställningar fram till 2026. Samtidigt tillkommer endast 34 000 personer till arbetsmarknaden per år. Det är en svårlöst ekvation utan hjälp av tekniken.
– Vi måste också komma ihåg att det inte är våra jobb som automatiseras, utan enskilda arbetsuppgifter. Och det är inte så att det saknas saker att göra idag. Den totala mängden uppgifter som människan vill ha utförda, vågar jag säga är oändlig.
Missuppfattningar om AI är dock inte den enda bromsklossen i utvecklingen. Dagens utmaningar kräver både generell och specifik kompetens såväl som strukturella anpassningar.
– Vi måste bli bättre på att lösa problem tillsammans med datorer. Jag pratar ofta om computational thinking eller datalogiskt tänkande, det vill säga hur kan vi lösa problem på ett sådant sätt att datorerna kan hjälpa oss. Den nya läroplanen med förstärkt digital kompetens är ett steg i rätt riktning, säger Fredrik Heintz.
