Yrkeshögskolans data och it-utbildningar blir färre. Ett resultat av otydlighet från näringslivet och dåliga ansökningar från utbildarna, anser Jens Grip, ordförande södra kretsen. Nu tar han initiativ till förändring.
Det är besviket hos it-kompetenstörstande företag och de utbildningsföretag som ska förse dem sedan Yrkeshögskolan, YH, publicerat sin utbildningskatalog för nästa läsår.
Jämfört med förra året är det nio utbildningar och omkring 350 studieplatser färre som presenteras inom data och it-området. Samtidigt ökar den totala andelen utbildningar, från 358 till 446 stycken.
– Jag blev själv arg i början och tänkte att nu har YH-myndigheten gjort fel. Men så tänkte jag efter lite och såg ett strukturproblem som inte bara beror på YH:s tilldelningsbeslut, berättar Jens Grip, styrelseordförande Södra kretsen och vd över digitala produktionsbolaget Odd Hill.
Nu inleder han ett initiativ där Dataföreningen ska agera samlingspunkt och få YH, utbildare och rekryterande företag att jobba tillsammans.
– Vi kan hjälpa alla parter att se till att vi får både fler och bättre it-utbildningarna på yrkeshögskolan.
Osäkerhet ger otillräckliga ansökningar
I grunden handlar problemet om en ovisshet i tilldelningsprocessen som gör det svårt för utbildningsföretagen när de ansöker om att YH ska ta upp deras utbildningar i utbudet. Dels är det otydligt från YH om hur ansökningarna ska utformas. Dels finns mer att önska från näringslivets kravställningar och engagemang. Dessutom finns en osäkerhet kring det faktum att en godkänd utbildning ett år inte är en garanti för att den ska godkännas igen året efter.
Konsekvensen blir att utbildningsföretag väljer att jobba med kvantitet i sina ansökningar, istället för kvantitet. Innehållet tunnas ut, kvaliteten sjunker och när YH därför inte godkänner ansökningarna uppstår en ond cirkel.
– Min upplevelse är att utbildarna söker med kanske sju - åtta utbildningar med målsättningen att få med tre. Många söker också rätt så brett. Även när it-kompetens inte är utbildarens huvudsyfte så är de lite tvingade att ha med det också. Bara för att vara säkra på att få in någonting och överleva som utbildningsföretag, säger Jens och fortsätter:
– En större tydlighet och en bättre bedömning av utbildningar behövs för att få utbildningsföretagen att satsa på att ansöka med färre men riktigt, riktigt bra utbildningar med stark förankring i näringslivet.
Näringslivets input avgörande
Det är de kompetenssökande företagen som är nyckeln. De kan ge utbildningsföretagen bättre input och möjlighet att forma sina utbildningar efter mer verklighetsbaserade behov. Jens uppmanar både företag och utbildare att följa med. YH har han redan fått med.
– Jag har kontakt med YH:s generaldirektör Thomas Persson och de ansvariga för hela antagningsprocessen och de är mycket engagerade. Vi är alla överens om att branschen behöver ta ett större ansvar och att vi på Dataföreningen kan vara en samlande kontaktpunkt. Vi har redan ett stort kontaktnät av utbildningsföretag och företag som sitter i ledningsgrupper för utbildningar. Tillsammans kan vi påverka så att utbildningsföretagen får en bättre möjlighet att skriva och genomföra bra utbildningar, säger Jens Grip.
